After that, I called Volvo Türkiye and requested a remedy regarding the communication failures and basic human treatment issues I experienced in relation to my Volvo vehicle. I was told that no remedy was deemed necessary and that all of this could be considered normal. My support requests were rejected.

As compensation for all these scandals Volvo put me through, I requested a discount on my next service experience. It was repeatedly refused.

Later, I saw on LinkedIn that Volvo Türkiye had received an ECCCSA customer experience award, and I wrote a comment under the post because I thought such an award had apparently been made possible by waving through experiences that were never remedied. My comment was deleted.

I wrote again. This time Volvo called me and said that if I commented again, legal action would be taken on the grounds that I was allegedly defaming the brand. Even though sharing my bad experiences is not a crime in Türkiye, they apparently tried this as if “Chinese laws” somehow applied in Türkiye.

After that, I told Volvo Türkiye that deleting comments that do not constitute any crime is contrary to the Turkish Commercial Code. They replied, “We are sorry, it was not us, the agency deleted it.”

Then Serhan Özmercan called me and, after a long phone call, said that a discount would be defined for my next service visit, and I closed the matter.

First visit to Otomol Volvo. On 22 January 2026, I went to Otomol Volvo service and explained the problems in my vehicle.

During this, I was told that a code would arrive on my phone and that I needed to tell them that code. I said the message clearly said “commercial communication consent,” that I should not be forced to receive advertising SMS messages just because I came to the service center, and that I did not want to give the code. In a harsh tone, they said “no, this code is mandatory,” and “if you do not give it, we will not be able to reach you in an emergency concerning your vehicle,” and they said it had nothing to do with advertising. Because of the possibility of an urgent situation involving my vehicle, I felt compelled to give it; meanwhile the SMS expired, they sent another one, and they took the code from me.

These were the procedures we agreed on.

Vehicle delivery and the first brake warning. Those procedures were carried out, and on 24 January 2026 at 15:15 I paid and left. When I got into my vehicle, I felt something wrong in the firmness of the brake pedal. Since I had been using another vehicle for a few days, I thought maybe it was just my impression. I drove 3 km, stopped, ate and drank something, and after driving about 1 km more, at 17:31 I received the warning BRAKE SYSTEM - SERVICE REQUIRED.

This was the first time in my life that I had seen this warning, and I immediately wrote to the Otomol Volvo Service WhatsApp line, the one with the Volvo logo in its profile picture and the number +90 ***** 43 06, which had occasionally contacted me before from Volvo.

Second visit to Otomol Volvo. I went back again on 28 January 2026.

An additional 43,302 TL was demanded for these procedures.

Even though I had never seen that warning before in this car and it appeared for the first time immediately after leaving the service center, they never accepted any responsibility for having damaged a vehicle I had delivered in sound condition; instead they said, “we did not touch the brake.” Technically that is not entirely true either. They said it was purely a matter of chance that a brake warning in a vehicle whose brakes had been problem-free for years appeared only 4 km after leaving the service center, and they laughed. I was in shock, said I could never accept that, and left.

I immediately called Volvo Türkiye Customer Services, and they too stated that they agreed with Otomol Volvo’s “chance” explanation.

Satisfaction call, promise of a callback, then being left hanging. In the following days, Otomol Volvo service called and asked whether I was satisfied with the procedures.

When I said I was not satisfied and explained the situation, I was told that I would be called back about the matter.

I waited for days and was never called. Then I called Otomol Volvo again to ask when I would be called. They said, “a new manager has arrived, things are a bit messy here, they will call you.” I waited again and again.

Meanwhile, because I wanted to consult people around me, I called Otomol Volvo and asked for the new cost estimate and the part names to be sent to me as a PDF. I was told, “it will be sent during the day.” It was not sent.

I wrote to the Otomol Volvo WhatsApp line, the one whose profile picture carried the Volvo logo and whose number was +90 ***** 43 06: “hello I request a PDF of the work items carried out at the service center. I also want the breakdown of the approximately 43 thousand lira cost that was issued after the car was delivered with soft brakes and warnings appeared for the first time 10 minutes later. My email address is f...@gmail.com” and the Otomol Volvo WhatsApp line with the Volvo logo in its profile picture BLOCKED my number.

And all this time I was still waiting for the Otomol Volvo customer experience team, the same team that had called me first, to follow through on their promise that “we will call you.”

More days passed. When I called Otomol Volvo again and asked, “why have you still not called?”, I was told, “you already spoke with Volvo Türkiye, so it was deemed unnecessary to call you.” THEY HAD DECIDED AMONG THEMSELVES NOT TO CALL ME ABOUT THE CALL I HAD BEEN WAITING FOR FOR DAYS, AND DID NOT CALL ME. I HAD NEVER SAID AT THE START THAT OTOMOL VOLVO MUST CALL ME. THE CUSTOMER EXPERIENCE CENTER CALLED ME ON ITS OWN, SAID THEY WOULD LOOK INTO IT AND CALL ME BACK, AND THEN DID NOT. I was shocked by such an answer regarding the call I had been waiting for for days, because even a local repair shop would not show that level of disrespect; if it says it will call, it calls.

I raised my voice and said all of this was awful.

Call with Elif Dutar. Days passed like this, and on 2 February 2026 Elif Dutar, an Otomol Volvo manager, called me and tried to tidy the issue up. She sent me the cost PDFs I had requested.

She too said she agreed that the warning appearing a few kilometers after the car left the service center was a matter of chance, and that there was nothing to be done.

Elif Dutar also said that complaints sent to the Swedish head office are forwarded directly to Türkiye without even being read, and that taking this matter to the Swedish head office would be a waste of effort. That too was a deliberately provoking way of speaking to a customer.

I also asked her in writing about the unlawful SMS code incident, and she CONFIRMED IN WRITING that they had obtained the consent unlawfully under the excuse of emergencies. She said:

This is a direct confession. Because the law is clear: “A commercial communication consent request cannot be bundled into a package under the excuse of routine workflow. Bundled consent is unlawful.”

There was also something absurd in these conversations: Otomol’s obtaining of the SMS code through false and misleading statements, and presenting commercial communication consent as if it were an emergency contact requirement relating to the vehicle, created serious doubts in my mind regarding data security and privacy. Because of this, I tested the voice AI customer service system to see whether it would disclose information that should never be given to me, and I asked it standard data-leak test questions to understand whether it was operating safely. Elif Dutar then threatened me by implying that my conversations with the AI had been listened to within the company and that, if I continued to pursue my rights, a lawsuit could be filed against me under the pretext of a so-called cyberattack. The company first created the data-security doubt itself, then turned the customer’s test of that doubt back into threatening language. That too is a scandal in its own right.

Final contact with Volvo Türkiye. After that, I called Volvo Türkiye as well and asked for their comments both on this advertising-consent scandal and on their view that the fault was a matter of chance. They made statements supporting Otomol Volvo and said there was no issue.

They must have foreseen that they would not be able to bury all these scandals, because later in the conversation the customer service representative said that, after speaking with manager Serhan Özmercan, they might be able to offer a discount of a certain amount regarding the fault that emerged after the service visit. After insistence, the “favor” they offered for a problem they themselves had created was... a discount.

1. Being called back to the service center despite having first been told that there was no need to return.
2. Being given a phone response that openly contradicted the earlier verbal guidance.
3. Being made to wait 3 hours during the second visit, despite having an appointment, for a job that had taken 8 to 10 minutes during the first visit.
4. The process being handled differently even though the key was handed over under the assumption that it would only be a brief check.
5. Being told that the vehicle would stay at the service center only after the key had already been handed over.
6. No prior notice that the vehicle would be moved, the vehicle being taken inside before any approval had been given, and a press vehicle containing private documents and valuable materials being moved inside without consent.
7. The first visit on 2 June initially being denied by the service center.
8. Psychological manipulation through expressions such as “are you sure you came?”
9. The first visit, which was not visible in the records, suddenly becoming visible once a complaint record was opened.
10. An attempt to place responsibility for the waiting time and the communication failure on the customer even though the receptionist had already been informed.
11. The remedy request being rejected and all of this being treated as something normal.
12. The requested discount for the next service experience initially being repeatedly refused.
13. The critical LinkedIn comment being deleted.
14. A warning that legal action would be taken if another comment was posted in the same vein.
15. Bad customer experience being treated as brand defamation and placed under pressure.
16. Responsibility for the deleted comment being shifted to an agency.
17. The remedy first refused later turning into a promised discount.
18. At Otomol Volvo, a commercial-communication consent code being demanded by force, pressure being applied through the claim that the customer could not be reached in an emergency otherwise, the ad consent being presented as if it were the same as urgent service communication, and the code being requested again after the first SMS expired.
19. A brake problem being felt immediately after the vehicle was delivered.
20. The BRAKE SYSTEM - SERVICE REQUIRED warning appearing for the first time roughly 4 km after leaving the service center.
21. The seriousness of that first warning not being taken seriously even though it appeared immediately after service.
22. An extra 43,302 TL being demanded during the second Otomol visit on 28 January 2026.
23. Responsibility not being accepted even though a vehicle delivered in sound condition became problematic after the service visit, and the issue being denied by saying “we did not touch the brake.”
24. The warning appearing 4 km after service in brakes that had been problem-free for years being explained away as pure chance.
25. Laughter accompanying that explanation.
26. Volvo Türkiye customer services adopting the same “chance” explanation.
27. A callback being promised after the satisfaction call, then no callback being made for days, the customer being stalled with lines like “a new manager has arrived,” and an internal decision being taken not to call without informing the customer.
28. The requested cost and parts PDF not being sent despite a promise that it would be sent during the day.
29. The customer being blocked after requesting the PDF through the WhatsApp line carrying the Volvo logo.
30. Elif Dutar also saying that the warning appearing a few kilometers after the service visit was a matter of chance.
31. A written defense being made that, without communication consent, customers could not be reached either verbally or in writing, and the commercial-communication consent practice being justified under the pretext of emergency contact.
32. OTOMOL Volvo employee Elif Dutar making comical and unprecedented threats that asking risky questions to the AI was somehow a crime.
33. Elif Dutar using triggering language by saying that complaints sent to the Swedish head office are forwarded directly to Türkiye without being read and that escalating the issue to the Swedish head office would be a waste of effort.
34. Volvo Türkiye supporting Otomol Volvo on both the advertising-consent issue and the fault itself.
35. After all of these events, a discount being offered later instead of a direct solution.

Därefter ringde jag Volvo Türkiye och begärde någon form av upprättelse för den kommunikationskris och de grundläggande bemötandeproblem jag hade upplevt kring min Volvo. Jag fick höra att ingen kompensation ansågs nödvändig och att allt detta kunde betraktas som normalt. Mina krav avslogs.

Som kompensation för alla dessa skandaler begärde jag en rabatt på mitt nästa servicebesök. Det vägrades gång på gång.

Senare såg jag på LinkedIn att Volvo Türkiye hade fått ett ECCCSA-pris för kundupplevelse. Eftersom jag tyckte att sådana priser tydligen kunde delas ut trots erfarenheter som min, skrev jag en kommentar under inlägget. Kommentaren raderades.

Jag skrev igen. Den här gången ringde Volvo mig och sa att om jag kommenterade igen kunde rättsliga åtgärder vidtas med påståendet att jag skadade varumärket. Att dela en dålig kundupplevelse är inte brottsligt i Türkiye, men de försökte ändå agera som om “kinesiska lagar” gällde här.

Därefter meddelade jag Volvo Türkiye att det strider mot turkisk handelsrätt att radera kommentarer som inte innehåller något brottsligt. Svaret blev: “Vi beklagar, det var inte vi, det var byrån.”

Sedan ringde Serhan Özmercan mig och sa efter ett långt samtal att en rabatt skulle definieras för mitt nästa servicebesök, och där avslutade jag saken.

Första besöket hos Otomol Volvo. Den 22 januari 2026 gick jag till Otomol Volvo och beskrev problemen i bilen.

Där fick jag höra att en kod skulle skickas till min telefon och att jag måste läsa upp den. I meddelandet stod det “samtycke till kommersiell kommunikation”. Jag sa att jag inte borde tvingas acceptera reklam-SMS bara för att jag hade kommit till verkstaden och att jag inte ville lämna ut koden. I hård ton svarade de att “nej, den här koden är obligatorisk” och att “om du inte ger den kommer vi inte att kunna nå dig i ett nödläge som rör bilen”, samtidigt som de sa att detta inte hade med reklam att göra. På grund av oro för en möjlig nödsituation kring bilen kände jag mig tvingad att lämna ut koden. Under tiden hann SMS:et gå ut, de skickade ett nytt och tog koden även där.

Detta var de arbeten vi kom överens om.

Leverans av bilen och första bromsvarningen. Arbetet genomfördes och den 24 januari 2026 klockan 15.15 betalade jag och lämnade verkstaden. När jag satte mig i bilen kände jag ett problem i bromskänslan. Eftersom jag hade kört en annan bil i några dagar tänkte jag först att det kanske bara var min känsla. Jag körde cirka 3 km, stannade, åt och drack något, fortsatte och efter ytterligare ungefär 1 km fick jag klockan 17.31 varningen BROMSSYSTEM - SERVICE KRÄVS.

Det var första gången i mitt liv jag såg den varningen. Jag skrev direkt till Otomol Volvos WhatsApp-linje, den med Volvo-loggan i profilbilden och numret +90 ***** 43 06, som tidigare ibland hade kontaktat mig.

Andra besöket hos Otomol Volvo. Jag gick tillbaka den 28 januari 2026.

För detta krävdes ytterligare 43 302 TL.

Trots att jag aldrig tidigare sett den här varningen i bilen och den uppstod direkt efter verkstadsbesöket vägrade de ta något ansvar för att de hade skadat en bil som jag lämnat in i fungerande skick. I stället sa de “vi rörde inte bromsen”. Tekniskt sett stämmer inte ens det fullt ut. De sa att det bara var en slump att ett bromsvarningsmeddelande i en bil vars bromsar hade varit problemfria i åratal dök upp bara 4 km efter verkstadsbesöket, och de skrattade. Jag blev chockad, sa att jag aldrig kunde acceptera det och gick därifrån.

Jag ringde genast Volvo Türkiye kundtjänst, och även de sa att de delade Otomol Volvos syn att det hela bara var en slump.

Nöjdhetssamtal, löfte om återkoppling och sedan tystnad. Dagarna efteråt ringde Otomol Volvo och frågade om jag var nöjd med arbetet.

När jag sa att jag inte var nöjd och förklarade varför, fick jag höra att jag skulle bli uppringd igen i ärendet.

Jag väntade i dagar och blev inte uppringd. När jag själv ringde igen för att fråga när återkopplingen skulle komma, fick jag höra att “en ny chef har kommit, det är lite rörigt här, de kommer att ringa dig”. Jag väntade igen.

Samtidigt ringde jag för att begära PDF med kostnadsbilden och reservdelsnamnen så att jag kunde rådgöra med andra. Jag fick höra att det skulle skickas under dagen. Det skickades inte.

Jag skrev till Otomol Volvos WhatsApp-linje med Volvo-logga i profilbilden: “hej Jag begär en PDF över de arbeten som utförts på verkstaden. Jag vill också ha en specifikation över kostnaden på cirka 43 tusen lira som togs fram efter att bilen först lämnades ut med mjuk bromskänsla och varningar sedan dök upp för första gången tio minuter senare. Min mejladress är f...@gmail.com” Därefter blockerade Otomol Volvos WhatsApp-linje mitt nummer.

Och hela tiden väntade jag fortfarande på att samma kundupplevelseteam som hade sagt “vi kommer att ringa dig” faktiskt skulle ringa.

När jag långt senare ringde igen och frågade varför ingen fortfarande hade ringt, fick jag svaret att “du har ju redan pratat med Volvo Türkiye, därför ansåg man att det inte fanns något behov av att ringa dig”. De hade alltså bestämt det internt utan att informera mig. Jag hade aldrig ens krävt att just Otomol Volvo skulle ringa mig; kundupplevelsesteamet hade självt ringt först och lovat att undersöka saken och återkomma. Jag blev chockad, för inte ens en enkel lokal verkstad behandlar kunder så respektlöst.

Jag höjde rösten och sa att allt detta var fruktansvärt.

Samtalet med Elif Dutar. Efter alla dessa dagar ringde Elif Dutar, chef på Otomol Volvo, den 2 februari 2026 och försökte samla ihop frågan. Hon skickade de kostnads-PDF:er jag hade bett om.

Hon sa också att hon höll med om att varningen några kilometer efter verkstadsbesöket bara var en slump och att inget kunde göras.

Elif Dutar sa dessutom att klagomål som skickas till huvudkontoret i Sverige vidarebefordras direkt till Türkiye utan att ens läsas och att det skulle vara bortkastad möda att skicka detta till huvudkontoret i Sverige. Också det var ett tydligt triggrande språkbruk mot kunden.

Jag frågade henne också skriftligt om den olagliga SMS-koden, och hon BEKRÄFTADE SKRIFTLIGEN att samtycket hade tagits in under förevändning av nödsituationer. Hon skrev:

Detta är i praktiken ett erkännande. Regeln är tydlig: ett samtycke till kommersiell kommunikation får inte bakas in i ett paket med hänvisning till den normala arbetsgången.

Ytterligare en absurd sak hände i dessa samtal: eftersom Otomol tog SMS-koden genom falska och vilseledande påståenden och framställde samtycke till kommersiell kommunikation som om det vore ett krav för akut kontakt om bilen, uppstod starka tvivel hos mig kring integritet och datasäkerhet. Därför testade jag om den röststyrda AI-kundtjänsten skulle lämna ut uppgifter som inte borde lämnas ut till mig, och ställde klassiska frågor som används för att testa informationsläckor. Elif Dutar antydde då hotfullt att mina samtal med AI:n hade lyssnats igenom internt och att jag kunde stämmas under förevändning av en så kallad cyberattack om jag fortsatte att driva min sak. Företaget skapade först själva denna datasäkerhetsmisstanke och vände sedan kundens test av systemet till ett hot. Också det är en skandal i sig.

Sista kontakten med Volvo Türkiye. Därefter ringde jag även Volvo Türkiye och bad om deras syn både på reklam-samtyckesskandalen och på påståendet att felet bara var en slump. De försvarade Otomol Volvo och sa att det inte fanns något problem.

De måste ha förstått att alla dessa skandaler inte gick att begrava, för längre fram i samtalet sa kundtjänstrepresentanten att man efter att ha talat med chefen Serhan Özmercan kanske kunde erbjuda en viss rabatt för felet som uppstod efter servicebesöket. Efter allt detta blev alltså deras “gest” för ett problem de själva skapat ... en rabatt.

1. Att först få höra att ett nytt besök inte behövdes och sedan ändå kallas tillbaka.
2. Att få ett telefonsvar som öppet motsade den tidigare muntliga informationen.
3. Att under det andra besöket få vänta 3 timmar för något som första gången tog 8 till 10 minuter.
4. Att nyckeln lämnades över i tron att det bara gällde en kort kontroll, men att processen hanterades helt annorlunda.
5. Att först efter nyckelöverlämningen få veta att bilen skulle stanna.
6. Att bilen flyttades utan förhandsinformation, togs in innan något godkännande lämnats och att ett pressfordon med privata dokument och värdefullt material fördes in utan tillstånd.
7. Att första besöket den 2 juni först förnekades.
8. Psykologisk manipulation genom uttryck som “är du säker på att du kom?”.
9. Att det första besöket plötsligt blev synligt i systemet så fort ett klagomål öppnades.
10. Att ansvaret för väntetiden och kommunikationsbristen försökte läggas på kunden trots att receptionen redan informerats.
11. Att begäran om rättelse avslogs och att allt detta beskrevs som normalt.
12. Att den rabatt som begärdes för nästa service först vägrades gång på gång.
13. Att den kritiska LinkedIn-kommentaren raderades.
14. Att nya kommentarer hotades med rättsliga åtgärder.
15. Att en negativ kundupplevelse pressades in under påstådd varumärkesskada.
16. Att ansvaret för den raderade kommentaren sköts över på en byrå.
17. Att en först nekad upprättelse senare ersattes med ett rabatterbjudande.
18. Att ett kommersiellt samtycke pressades fram via SMS-kod, under förevändningen att kunden annars inte kunde nås i nödläge.
19. Att ett bromsproblem kändes direkt efter utlämningen.
20. Att varningen BROMSSYSTEM - SERVICE KRÄVS dök upp cirka 4 km efter verkstaden.
21. Att allvaret i den första varningen inte togs på allvar trots att den kom direkt efter service.
22. Att ytterligare 43 302 TL krävdes vid nästa Otomol-besök.
23. Att ansvar inte togs trots att en fungerande bil blev problematisk efter verkstadsbesöket.
24. Att problemet förklarades bort som ren slump.
25. Att man skrattade när denna förklaring gavs.
26. Att Volvo Türkiye tog samma linje och kallade det en slump.
27. Att återkoppling utlovades men inte kom, att kunden förhalades med nya ursäkter och att ett internt beslut togs att inte ringa utan att kunden informerades.
28. Att PDF med kostnad och delar inte skickades trots löfte.
29. Att kunden blockerades efter att ha begärt PDF via WhatsApp-linjen med Volvo-logga.
30. Att även Elif Dutar kallade varningen några kilometer efter service för ren slump.
31. Att kommersiellt samtycke försökte rättfärdigas med argument om akut kontakt.
32. Att Elif Dutar kom med närmast absurda hot om att det skulle vara brottsligt att ställa riskfrågor till AI:n.
33. Att Elif Dutar använde triggrande språk genom att säga att klagomål till svenska huvudkontoret inte ens läses och att sådana försök bara är bortkastad energi.
34. Att Volvo Türkiye ställde sig bakom Otomol Volvo både i frågan om samtycke och i själva felet.
35. Att slutresultatet efter allt detta inte blev en direkt lösning utan ett sent rabatterbjudande.

之后，我致电 Volvo Türkiye，就我围绕这辆 Volvo 所遭遇的沟通问题和基本的人际对待问题提出补救请求。对方表示没有必要作出任何补救，并称这些都可以被视为正常。我的请求被否定。

针对 Volvo 让我经历的这些丑闻，我要求在下一次售后服务中给予折扣作为补偿。这个请求一开始就被反复拒绝。

后来我在 LinkedIn 上看到 Volvo Türkiye 获得了 ECCCSA 客户体验奖。我认为，这样一个奖项竟然能在像我这样的经历被无补救带过的情况下照样拿到，于是我在相关帖子下留言，而评论被删除。

我再次留言。这一次 Volvo 打电话给我，说如果我再留言，就会以我“抹黑品牌”为由采取法律行动。明明在土耳其分享糟糕经历并不构成犯罪，他们却试图像是“中国法律”也适用于土耳其一样来压制我。

随后我告诉 Volvo Türkiye，删除并不构成犯罪的评论，违反了《土耳其商法典》。他们的回应是：“抱歉，不是我们删的，是代理公司删的。”

后来 Serhan Özmercan 打电话给我，经过长时间通话后表示会在我下一次服务中定义一个折扣，于是我先把这件事放下。

第一次去 Otomol Volvo。 2026 年 1 月 22 日，我去了 Otomol Volvo，并说明了车辆上的问题。

在此过程中，他们告诉我手机上会收到一个验证码，并要求我把这个验证码告诉他们。我看到短信里写的是“商业通信许可”，于是我明确表示，仅仅因为来做售后就不应该被迫接受广告短信，我不想提供这个代码。对方却态度强硬地说“这个代码是必须的”，“如果你不给，我们遇到与你车辆有关的紧急情况时就无法联系到你”，并坚持说这和广告无关。因为担心车辆真的出现紧急情况，我被迫妥协；就在这时，短信过期了，他们又重新发了一次短信，并再次从我这里拿走了验证码。

这些是当时约定好的项目。

提车以及第一次刹车警告。 上述项目完成后，2026 年 1 月 24 日 15:15 我付款并离开。上车后我立刻感觉刹车硬度不对。因为前几天我在开另一辆车，所以一开始我还以为只是自己的感觉问题。随后我开了约 3 公里，停下来吃东西休息，又继续上路。再开大约 1 公里后，17:31 车辆首次弹出 制动系统 - 需要维修 的警告。

这是我人生中第一次看到这个警告，我立刻给 Otomol Volvo 的 WhatsApp 账号发消息。那个号码是 +90 ***** 43 06，头像里带着 Volvo 标志，之前也曾偶尔联系过我。

第二次去 Otomol Volvo。 2026 年 1 月 28 日，我又去了一次。

为这些项目，他们额外索要了 43,302 土耳其里拉。

我的车此前从未出现过这种警告，而它偏偏在离开服务中心之后第一次出现。面对这一点，他们完全不承认一辆原本完好的车是在他们那里出了问题，反而说“我们没有碰刹车”。从技术上讲，这个说法也并不完全准确。他们还说，这辆多年来刹车都没有问题的车，在离开服务中心仅仅 4 公里后就出现警告，纯属巧合。而且说这话时他们还笑了。我整个人都震惊了，明确表示自己绝不接受这种说法，然后离开。

我立刻给 Volvo Türkiye 客服打电话，而他们也表示同意 Otomol Volvo 的“纯属巧合”说法。

满意度回访、承诺回电以及彻底失联。 接下来的几天里，Otomol Volvo 打电话问我是否对本次服务满意。

当我明确表示不满意并解释情况后，对方说会就此事再次联系我。

我一连等了很多天，却始终没有接到回电。后来我再次打给 Otomol Volvo，询问他们到底什么时候会回电。对方说：“来了新经理，这里有点乱，他们会给你打电话的。” 我又继续等。

与此同时，因为我想向周围的人咨询，我打电话要求对方把新的费用以及零件名称以 PDF 形式发给我。对方说“今天之内会发”，结果没有发。

我给带有 Volvo 标志头像、号码为 +90 ***** 43 06 的 Otomol Volvo WhatsApp 账号发去如下信息： “你好 我要求一份此次服务中所做项目的 PDF。 另外，我还要那份大约 4.3 万里拉费用的详细分项。车辆在进店前没有问题，提车时刹车却已经变软，10 分钟后又首次出现警报。我想要这笔费用的明细。我的邮箱是 f...@gmail.com” 结果，这个带 Volvo 标志头像的 Otomol Volvo WhatsApp 账号把我的号码拉黑了。

而与此同时，我还在继续等待 Otomol Volvo 客户体验团队兑现“我们会再联系你”的承诺。

又过了不少天后，我再次给 Otomol Volvo 打电话问“你们为什么到现在还没联系我？” 对方回复说：“既然你已经和 Volvo Türkiye 谈过了，就没有必要再联系你了。” 也就是说，他们内部自行决定不再给我回电，却没有通知我。我一开始根本没有要求 Otomol Volvo 一定要给我回电；是客户体验中心先主动打给我，听完情况后说会调查并回电。对于这样一个让我等了好多天的电话，居然得到这种答复，我感到震惊。因为哪怕一家街边修理店，也不会这么不尊重人，说了会打就会打。

我当时提高了音量，直说这一切都太离谱了。

与 Elif Dutar 的通话。 日子就这样过去，直到 2026 年 2 月 2 日，Otomol Volvo 经理 Elif Dutar 打电话给我，试图把事情收拢起来。她把我要求的费用 PDF 发给了我。

她同样表示，她也认同车辆离店几公里后才出现警报只是“运气问题”，并说没有办法处理。

Elif Dutar 还说，发往瑞典总部的投诉不会被认真阅读，而是会直接转给土耳其；把这件事再报给瑞典总部也是白费力气。这样的说法本身就很容易激怒客户。

我随后也以书面形式询问了那个非法短信验证码的问题，而她书面确认，他们确实是以所谓“紧急情况”为借口获取了这个同意。她原话是：

这在我看来已经等于直接承认。规则其实很清楚：不能借正常业务流程之名，把商业通信许可打包塞进整个流程里。

这些谈话中还发生了另一件荒唐的事：正因为 Otomol 通过虚假和误导性的说法强行获取短信验证码，又把商业通信许可包装成与车辆紧急联系相关的“必需项”，我对其数据安全和隐私保护产生了严重怀疑。因此，我测试了语音 AI 客服系统，看它是否会向我泄露本不应该提供给我的信息，并向它提出了典型的信息泄露测试问题，以判断系统是否安全。Elif Dutar 随后带有威胁意味地表示，我与 AI 的通话在公司内部被听取过；如果我继续维权，他们甚至可以以所谓“网络攻击”为名对我提起诉讼。公司先制造出数据安全疑虑，然后又把客户基于这种疑虑所做的测试反过来变成威胁语言，这本身就是单独的一起丑闻。

与 Volvo Türkiye 的最后接触。 之后我也给 Volvo Türkiye 打电话，要求他们就广告许可丑闻以及“故障纯属巧合”的说法给出意见。他们公开支持 Otomol Volvo，并称不存在任何问题。

他们大概意识到，这些丑闻已经不可能完全被压下去，所以在谈话后段，客服人员表示，在与经理 Serhan Özmercan 讨论后，他们也许可以针对售后后出现的故障，提供一个特定金额的折扣。一个他们自己制造出来的问题，最后给出的所谓“好意”，竟然只是折扣。

1. 明明一开始说不用再次到店，后来却又要求重新去服务中心。
2. 电话中的说法与先前口头说明明显矛盾。
3. 第二次到店虽有预约，却为了一个第一次只需 8 到 10 分钟的事项被空等 3 个小时。
4. 交出钥匙时以为只是短暂检查，实际流程却完全不同。
5. 车辆要留店这件事是在交钥匙之后才被告知。
6. 在没有事先通知、没有任何批准的情况下，车辆就被移走并推进内部区域，而且还是一辆装有私人文件和贵重材料的新闻车辆。
7. 6 月 2 日第一次到店最初被服务中心否认。
8. 通过“你确定你来过吗”之类的话进行心理操控。
9. 原本在系统中看不到的第一次到店记录，在投诉后突然出现。
10. 明明前台已被告知情况，却仍试图把等待和沟通失败的责任推给客户。
11. 补救请求被拒绝，而且整个事件被说成“可以视为正常”。
12. 对下一次服务所要求的折扣一开始被反复拒绝。
13. 批评性的 LinkedIn 留言被删除。
14. 再次留言就被威胁会采取法律行动。
15. 糟糕的客户体验被反过来定性成“抹黑品牌”。
16. 被删除评论的责任被推给代理公司。
17. 起初被拒绝的补救后来变成了折扣承诺。
18. 在 Otomol Volvo，商业通信许可验证码被强行索取，并以“否则紧急情况无法联系你”为理由施压。
19. 提车后立刻就感觉刹车异常。
20. 离开服务中心大约 4 公里后首次出现“制动系统 - 需要维修”警告。
21. 即使这个警告是在服务后立刻出现，严重性仍未被重视。
22. 2026 年 1 月 28 日第二次到 Otomol 时，又被要求额外支付 43,302 里拉。
23. 车辆原本完好交付，却在服务后出现问题，而责任始终不被承认，还以“我们没碰刹车”为由否认。
24. 多年来从无问题的刹车，在服务后仅 4 公里就报警，却被解释成纯属巧合。
25. 说出这种解释时还带着笑。
26. Volvo Türkiye 客服也站在同样的“巧合说”一边。
27. 满意度回访后承诺会回电，却迟迟不回，再以“来了新经理”等理由反复拖延，并在未通知客户的情况下内部决定不再回电。
28. 明明答应当天发送费用和零件 PDF，结果并未发送。
29. 客户通过带 Volvo 标志的 WhatsApp 账号要求 PDF 后，号码被拉黑。
30. Elif Dutar 也表示离店几公里后出现的警告只是“运气问题”。
31. 商业通信许可被用“紧急联系”的说法来合理化。
32. Elif Dutar 甚至发出荒唐而罕见的威胁，声称向 AI 提出高风险问题仿佛是一种犯罪。
33. Elif Dutar 还用极具刺激性的语言表示，发往瑞典总部的投诉不会被阅读，提交过去也是白费力气。
34. Volvo Türkiye 在广告许可问题和车辆故障问题上都站在 Otomol Volvo 一边。
35. 经历这一切之后，得到的不是直接解决方案，而是迟到的折扣提议。